Jag har varit enormt passiv då det kommer till min egen kreativitet i nya huset. Just nu har det ändå varit så mycket (tråkiga) grejer som hänt i huset. Tråkigt är det väl egentligen av den enda anledningen att det hittills bara varit förarbete för att de riktiga hantverkarna skall komma dit.

En annan anledning är att väldigt mycket tid och fokus lagts på jobbet nu också. Då syftar jag alltså på pappersjobbet som jag tydligen aldrig blir riktig stressad över.

OBS: den hemska bilden ovan är inte tagen i vårt hus.

Men nu då fula 70-talsmattor är upprivna, väggar är raserade och den vita grundfärgen täcker den hemska träpanelen så ligger det tydligen ett visst ansvar på mig att bestämma vad som händer härnäst. Det är knappast något jag klagar över. T är inte så svårflörtad då det gäller mina helknasiga och enormt färgstarka idéer, men ibland önskar jag att han ifrågasatte mig.

Idag när jag kom in i huset så kände jag mig som inredarna som man ser på TV. Jag frågade T vad vi egentligen gjort och han lugnade mig med samma kommentarer som inredarna använder för att försöka lugna sig själva:

"Ja det ser helknasigt ut men det blir bra när vi får hit blommor, gardiner, kuddar, mattor och sånt". Jag försöker intala mig detsamma.

Han bror var inte lika övertygad: "Det ser ut som diarré."

Jag gick därifrån och försökte visualisera det färdiga rummet.

Färgen i sällskapsrummet på övervåningen skrämde mig tydligen inte riktigt då jag inser att varje rum i huset, som just nu renoveras, kommer vara riktigt färgsprakande.

Men lugn! Det blir bra till slut.

Detta oavsett hur mycket folk än avrått oss ifrån att lacka nya ekluckor svarta eller måla träpanelen annat än vit. Ekluckor och vit inredning är säkert enormt fint.....hos er.

Nu söker jag en ljuskrona att piffa upp den rosa/lila lilla gästtoaletten med.